Möt årets stipendiater: Åsa Everhov
I den här artikelserien intervjuar vi några av årets mottagare av Mag-tarmfondens stipendium för att se hur de kan förbättra svenskarnas magkänsla. Först ut är Åsa Everhov som får 800 000 kronor för att förbättra kunskaperna om den outforskade och ibland dödliga sjukdomen ischemisk kolit, syrebrist i tjocktarmen.
Grattis, du är en av Mag-Tarmfondens stipendiater för 2025! Hur känns det?
– Tack! Det känns uppmuntrande och väldigt roligt.
Vad jobbar du med till vardags?
– Jag är kirurg och arbetar på sektionen för nedre gastrointestinal kirurgi på Södersjukhuset. Vi tar hand om patienter med sjukdomar i tjock- och ändtarmen, främst cancer och inflammatorisk tarmsjukdom. Jag är också forskare på Karolinska Institutet, där jag främst har arbetat med registerstudier av inflammatorisk tarmsjukdom i Ola Oléns forskningsgrupp.
Kan du berätta om det projekt som Mag-Tarmfonden har gett er stöd för?
– Projektet handlar om ischemisk kolit, vilket enkelt beskrivet är syrebrist i tjocktarmen. I Sverige är den här sjukdomen nästan inte studerad alls – behandlingsmetoder saknas och man vet inte riktigt orsakerna bakom sjukdomens uppkomst. Vi vill förbättra kunskapsläget genom att undersöka hur vanlig sjukdomen är, vilka som drabbas, vilka riskfaktorer som finns och hur det går för patienterna över tid.
Vad händer vid ischemisk kolit?
– Syrebrist i tjocktarmen är ett tillstånd som kan variera från milt till mycket allvarligt. I lindriga fall kan det handla om en övergående inflammation, men i svåra fall kan det leda till att tarmvävnaden dör, vilket kan vara livshotande.
”I Sverige är den här potentiellt
livshotande sjukdomen nästan inte studerad alls
– och behandlingsmetoder saknas”

Bild: Åsa Everhov. Fotograf: Fotogruppen SÖS
Vad tror man att sjukdomen beror på?
– Ibland finns det en tydlig förklaring till att tillståndet uppkommer, till exempel en blodpropp eller tarmvred, men i många fall vet man inte. Det finns fallrapporter där man tror att det har utlösts av allt från långdistanslöpning eller kokainbruk till diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Ett flertal vanliga läkemedel, till exempel antibiotika, vätskedrivande, laxermedel och antidepressiva, tros också öka risken för ischemisk kolit. Kort sagt är det ofta oklart vad som ligger bakom, och ett av målen med vårt forskningsprojekt är just att hitta orsakerna för den gruppen patienter.
Du nämnde att det inte finns några riktlinjer kring behandling för ischemisk kolit idag. Så om man drabbas finns inget att göra?
– Nej, det finns ingen rekommenderad behandling, men om tjocktarmen är allvarligt skadad behöver den opereras bort.
Hur vanligt tror man att ischemisk kolit är i Sverige idag?
– Det saknas svenska studier, men i andra länder har man rapporterat förekomsten till mellan 5 och 10 per 100 000 personer och år, vilket skulle motsvara 500 till 1 000 personer per år här. I de flesta fall är sjukdomen övergående, men enligt internationella rapporter får 10–15 procent av patienterna en mer allvarlig sjukdom.

Varför har den här sjukdomen inte studerats i Sverige?
– En orsak är att ischemisk kolit saknar en egen sjukdomskod, vilket gör det svårt att hitta och följa upp patienter i stora studier.
Hur kommer ni förbi det problemet i er studie?
– Det finns en annan slags kod som vi kommer att använda för att få tillgång till ett brett patientunderlag. När man tar ett vävnadsprov, till exempel vid en koloskopi eller en operation, sätter patologen som undersöker provet en så kallad SNOMED-kod på provet. Ischemisk kolit har en egen SNOMED-kod och professor Jonas F Ludvigsson har skapat en databas som baseras på dessa koder och är länkade till andra hälsodataregister. Denna databas kommer att ligga till grund för våra studier, som kommer att omfatta hela den svenska befolkningen under åren 2003-2022.
Vad ska ni göra i projektet, rent konkret?
– Vi kommer att studera patientunderlaget, som kommer att utgöras av kanske 6 000–7 000 individer, och beskriva vilka olika huvudtyper av ischemisk kolit som finns samt vilka som drabbas. Sedan vill vi undersöka om det finns likheter mellan patienter som får diagnosen, till exempel om de tidigare har behandlats med antibiotika, om de har använt vissa typer av blodtrycksmedicin eller om de har kärlsjukdomar.
– Den som arbetar mest i projektet är Helen Klinglöf, som är kirurg på Södersjukhuset och doktorand. Andra viktiga medarbetare är Jonas Ludvigsson, Anna Löf Granström, Charlotte Hedin och Alexander Ploner.
Vilken förändring vill ni uppnå med det här forskningsprojektet?
– Målet är i första hand att förstå den här sjukdomen bättre. Vi vill besvara många av de frågor som finns kring ischemisk kolit och på sikt förbättra vården för de drabbade patienterna. Sedan är det långsiktiga målet förstås att hitta sätt att behandla eller förebygga sjukdomen på – och där kan våra studier vara ett första steg på vägen.
När tror du att projektet kommer att vara klart?
– Arbetet kommer ta några år. Men forskning brukar skapa nya frågor och idéer, så helt färdigt blir det nog aldrig!
Text: Nanna Brickman