Ny studie avslöjar stora ojämlikheter i vården vid levercancer

Primär levercancer är en av de dödligaste cancerformerna – och den drabbar inte alla lika. Med stöd från Mag-Tarmfonden kan hepatologen och forskaren Juan Vaz visa att svenskar med låg hushållsinkomst har betydligt sämre chans till en tidig diagnos, behandling med botande syfte, och att överleva länge efter diagnosen. 
– Nu gäller det att gå från insikt till åtgärd, säger Juan Vaz. 

Primär levercancer, främst hepatocellulär cancer (HCC), drabbar årligen drygt 500 personer i Sverige. Sjukdomen uppstår ofta hos personer med underliggande levercirros – skrumplever – vilken är symptomfattig under många år. I många fall upptäcks levercirrosen först efter att HCC uppstår och ofta då i ett sent skede, vilket gör att botande behandlingar sällan är möjliga. 

– Det betyder att tidig upptäckt av levercirros är avgörande för att öka chansen att överleva HCC. Upp till 60 procent av de patienter som får behandling i ett tidigt skede lever fem år efter HCC-diagnosen, säger Juan Vaz, hepatolog vid Halmstad sjukhus och forskare vid Sahlgrenska Akademin och Karolinska Institutet.

”Sverige har otroligt bra register”

2022 fick Juan Vaz stöd från Mag-Tarmfonden, ett stöd som har bidragit till en omfattande forskningsstudie om levercancer. Projektets övergripande målsättning var att undersöka om det fanns socioekonomiska skillnader i incidens, övervakning av riskpopulationer, HCC-stadium vid diagnos, erhållna behandlingar och överlevnad hos patienter diagnostiserade med HCC i Sverige.

Studien baserades på data från det svenska kvalitetsregistret SweLiv, kompletterat med register från bland annat Socialstyrelsen och SCB. Totalt omfattade studien cirka 5 500 patienter med HCC under perioden 2011–2021.

– Sverige har otroligt bra register och det har lagt grunden för en rätt unik studie. Vi har kunnat justera för nästan alla andra riskfaktorer, från kön och ålder till familjesammansättning, samsjuklighet och specifika tumöregenskaper – utan att inskränka på den personliga integriteten, säger Juan Vaz.

Ojämlikhet kopplad till inkomst

För att dela upp patienterna i socioekonomiska grupper använde man måttet disponibel inkomst per hushåll per konsumptionsenhet – här kallat ”hushållsinkomst”. Det är den inkomst som finns kvar i hushållet efter att man tagit bort skatt och negativa transfereringar, som till exempel återbetalning av studielån, justerat för familjesammansättning. Och studiens resultat är tydliga: Patienter i gruppen med lägst hushållsinkomst hade betydligt sämre utfall än dem i gruppen med högst hushållsinkomst, på en rad områden. De hade till exempel:

• 37 % lägre sannolikhet att upptäckas inom HCC-övervakningsprogram.
• 42 % lägre chans att få sin cancerdiagnos i ett tidigt stadium.
• 35 % lägre sannolikhet att få behandling med botande syfte.

Hela 46 % av patienterna med levercancer tillhörde de 25 % av befolkningen med lägst hushållsinkomst. Dessutom hade de med lägst hushållsinkomst en femårsöverlevnad på 18 %, jämfört med 29 % för dem med högst hushållsinkomst. 

– Mönstret är konsekvent – från risk att insjukna till möjlighet att få behandling och överlevnad är hushållsinkomsten en starkt inverkande faktor. Trots Sveriges starka skyddsnät och offentligt finansierade vård ser vi så här stora skillnader. Det är slående, säger Juan Vaz.

Riktade insatser kan rädda liv

Nu vill Juan Vaz gå från insikt till åtgärd. Nästa steg är ett projekt ämnat åt att identifiera de geografiska områden i Sverige där ojämlikheten och incidensen av levercirros och/eller levercancer är som allra störst, för att kunna rikta konkreta insatser dit. 

– Med hjälp av kartbaserade analysverktyg, så kallad geomapping, kan vi identifiera väldigt specifika områden – ned till stadsdelar med 700–3 000 invånare. Det skulle skapa möjligheten att införa riktade screening-program där personer med riskfaktorer fångas upp innan de får cancer eller utvecklar svår levercirros, säger Juan Vaz och ger ett exempel:

– Hepatit C en av de största riskfaktorerna för levercirros och levercancer – och idag finns antivirala läkemedel mot hepatit C som funkar i över 95 % av fallen. Men vår forskning visar att man misslyckas med att upptäcka och/eller behandla hepatit C hos socioekonomiskt utsatta personer innan de utvecklar levercancer. Om vi kan hitta de här personerna tidigare kan mängder av liv räddas.

Publicerad i The Lancet Regional Health
Juan Vaz studie har nyligen publicerats i The Lancet Regional Health – Europe, under titeln Socioeconomic inequalities in diagnostics, care and survival outcomes for hepatocellular carcinoma in Sweden: a nationwide cohort study. Den kan läsas i sin helhet här: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2666776225000651

Stöd Mag-Tarmfonden
Det behövs mer forskning kring de sjukdomar som påverkar vår mag- och tarmhälsa. Mag-Tarmfonden är den enda svenska insamlingsfonden som fokuserar på sjukdomar som IBS, Crohns, ulcerös kolit, leversjukdom, glutenintolerans, tarmischemi – och cancer i tarm, lever och bukspottskörtel. Stöd vår forskning och hjälp oss att rädda och förbättra liv.