Fakta om IBS – därför behövs den

IBS (irritable bowel syndrome), eller irritabel tarm, är en av de vanligaste mag-tarmsjukdomarna i Sverige. Många lever med återkommande besvär som påverkar vardagen kraftigt – ofta under lång tid. Trots att IBS är vanligt finns det fortfarande mycket vi inte vet om orsaker, mekanismer och vilka behandlingar som fungerar bäst för olika personer. Därför behövs mer forskning.

IBS står för Irritable Bowel Syndrome och kallas på svenska ofta irritabel tarm. Det är en funktionell mag-tarmstörning, vilket betyder att besvären kan vara mycket verkliga och allvarliga – men att man ofta inte ser någon tydlig inflammation eller strukturell skada i tarmen vid undersökning.

IBS påverkar hur tarmen fungerar, till exempel tarmrörelser, nervsignalering och samspelet mellan tarm och hjärna. Det innebär att symtomen kan variera mycket från person till person och också förändras över tid.

Vem drabbas?

IBS är vanligt. Det kan drabba människor i alla åldrar, men brukar ofta börja i yngre vuxen ålder. Det är också vanligt att personer med IBS har levt med sina besvär länge innan de får en tydlig förklaring eller diagnos.

För många handlar det inte bara om magbesvär, utan om något som påverkar hela livssituationen: socialt liv, skola eller arbete, relationer, resor och psykiskt välmående.

Vanliga symtom vid IBS

IBS kan ta sig olika uttryck, men vanliga symtom är:

• magont eller kramper
• uppblåsthet och gaser
• diarré, förstoppning eller en kombination av båda
• känsla av att inte bli “färdig” efter toalettbesök
• plötsliga behov att gå på toaletten
• perioder av sämre och bättre symtom (skovliknande förlopp)

Många beskriver också att symtomen påverkas av stress, sömn, menscykel, kost eller vissa perioder i livet. Det är en viktig del av varför IBS kan vara så svårt att hantera utan rätt stöd.

Hur ställs diagnosen IBS?

IBS är i första hand en klinisk diagnos. Det innebär att läkare ställer diagnosen baserat på symtombild och genom att utesluta andra orsaker som kan ge liknande besvär.

I samband med utredning kan man ibland behöva ta prover och göra undersökningar för att säkerställa att symtomen inte beror på exempelvis inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), celiaki eller annan sjukdom.

Det finns ett stort behov av forskning även här: att snabbare och säkrare skilja IBS från andra tillstånd – och att minska risken att människor går länge utan rätt diagnos eller hjälp.

IBS i vardagen – mer än “lite känslig mage”

IBS kan för den drabbade innebära långt mer än obehag. Många upplever att sjukdomen leder till:

• begränsningar i vardagen (att alltid behöva planera)
• oro inför sociala situationer
• frånvaro från arbete och studier
• minskat välmående och psykisk belastning
• sämre livskvalitet under långa perioder

Samtidigt kan IBS vara svårt att prata om – och ibland möts patienter av bristande förståelse. Även det är en viktig del av varför forskning och kunskapsspridning behövs.

Vilka behandlingar finns i dag?

IBS kan inte alltid “botas”, men symtomen kan ofta lindras. Behandlingen behöver nästan alltid individanpassas, och kan bygga på flera delar.

Vanliga behandlingsinsatser kan vara:

1. Kostbehandling

Vissa personer blir hjälpta av att se över kostmönster, och många har nytta av stöd från dietist. FODMAP-reducerad kost är ett exempel på en metod som vissa provar under handledning, för att sedan återintroducera livsmedel.

1. Läkemedel för symtom

Det finns läkemedel som kan lindra vissa symtom, till exempel diarré, förstoppning eller kramper. Vilket som passar beror på IBS-typ och symtomprofil.

1. Stress och tarm-hjärna-samband

IBS är nära kopplat till nervsystemet och stressystemet i kroppen. Därför kan vissa bli hjälpta av insatser som stödjer återhämtning, minskar stress, förbättrar sömn eller behandlar oro.

1. Patientutbildning och egenstrategier

Kunskap om sjukdomen och ett tydligt stöd i hur man kan hantera den i vardagen kan vara avgörande. För vissa är det den viktigaste delen av behandlingen.

Behandlingarna kan alltså fungera – men många upplever också att de får prova sig fram länge, med varierande resultat. Det är just därför forskning behövs: så att fler får rätt hjälp tidigare och slipper onödigt lidande.

Forskningsläget – vad vet man och vad saknas?

Det händer mycket inom IBS-forskning. Samtidigt finns flera centrala kunskapsluckor. Här är några områden där forskning spelar stor roll:

• orsaker och riskfaktorer: varför får vissa IBS och andra inte?
• tarmflora och mikrobiom: hur påverkar bakterieflora, immunförsvar och tarmbarriär symtomen?
• inflammation på mikronivå: finns subtila inflammatoriska mekanismer hos vissa undergrupper?
• nervsignalering och känslighet: varför blir tarmen överkänslig hos vissa?
• precisionsmedicin: vilka behandlingar hjälper vilka – och varför?
• bättre diagnostik: biomarkörer och metoder för att minska fel- och underdiagnostik
• livskvalitet och samsjuklighet: hur IBS hänger ihop med psykisk ohälsa, smärttillstånd eller trötthet

Målet med forskningen är inte bara bättre behandling – utan också att IBS ska förstås bättre och tas på större allvar, både i vården och i samhället.

Därför behövs mer forskning om IBS

IBS drabbar många, men sjukdomen är fortfarande underprioriterad i flera delar av vård och forskning.

Det kan leda till:

• att människor går länge utan rätt stöd
• att behandlingen blir osäker eller ineffektiv
• att livskvaliteten påverkas i onödan
• att skillnader i vård och bemötande består

Mer forskning kan bidra till tidigare diagnos, mer träffsäkra behandlingar och bättre livskvalitet för personer som lever med IBS – och samtidigt minska samhällets kostnader för sjukskrivningar, vårdbesök och långvariga symtom.

Så kan du bidra

Mag-Tarmfonden stödjer forskning om mag-, tarm- och leversjukdomar i Sverige. Genom att bidra hjälper du forskningen framåt – mot bättre diagnostik, nya behandlingar och mer kunskap om IBS och andra mag-tarmbesvär.

• bli månadsgivare
• ge en engångsgåva
• ge en gåva i samband med högtid eller minne