IBS – när magen styr vardagen

Ont i magen, uppblåsthet och en tarm som växlar mellan diarré och förstoppning. IBS kan se olika ut från person till person – och det som hjälper en behöver inte fungera för en annan. Mag-Tarmfondens ordförande Lina Vigren berättar vad IBS är, vad man själv kan göra för att minska besvären och vilka symtom som bör få en att söka vård.

Vad är IBS?

– IBS brukar också kallas känslig tarm och innebär en störning i hur tarmen arbetar och känner av sitt innehåll. Det är inte en farlig sjukdom och IBS ökar inte risken för cancer eller annan allvarlig tarmsjukdom. Däremot kan besvären vara påfrestande och påverka livskvaliteten mycket för den som är drabbad.

Vilka är de vanligaste symtomen?

– Återkommande magont eller magknip tillsammans med diarré, förstoppning eller att det växlar mellan de båda är typiskt. Många får också gaser och uppblåst mage, oregelbundna toalettvanor eller en känsla av att tarmen inte har tömts ordentligt.

Besvären kan förändras över tid. Man kan ha bättre och sämre perioder och många märker att symtomen blir tydligare vid negativ stress och efter att de har ätit.

Hur vet man att det är IBS och inte något annat?

– Diagnosen bygger mycket på vilka symtom man har. Vården behöver också bedöma om det finns något som talar för att besvären kan ha en annan orsak. Blod- och avföringsprover kan exempelvis användas för att utesluta andra sjukdomar och ibland behövs ytterligare undersökningar.

Det är därför inte så bra att själv utgå från att långvariga magbesvär är IBS utan att först ha fått dem bedömda.

Vad kan man själv göra för att må bättre?

– Det finns tyvärr inget råd som fungerar för alla med IBS. Men regelbundna måltider, mindre portioner och att äta långsamt och i lugn och ro kan hjälpa. Det är också viktigt att dricka tillräckligt.

En mat- och symtomdagbok kan vara ett bra sätt att upptäcka mönster. En del får mer besvär av exempelvis fet eller starkt kryddad mat, kaffe, alkohol eller mat som ger mycket gaser. Men det är individuellt, så man ska inte utesluta en massa livsmedel bara för att man har IBS.

Hur är det med fibrer?

– Fibrer kan vara bra, framför allt om förstoppning är en del av besvären. Men mer fibrer är inte automatiskt bättre. Ett högt fiberintag kan tvärtom ge mer gaser och magbesvär hos vissa och därför kan det också vara bra att gå försiktigt fram när man introducerar mer fiber i kosten.

Lösliga fibrer, som bland annat finns i frukt och grönsaker, tolereras ofta bättre än stora mängder olösliga fibrer från exempelvis sädesslag. Öka mängden gradvis. Det är också viktigt att få i sig tillräckligt med vätska.

Många med IBS pratar om FODMAP. Vad är det?

– FODMAP är en kostbehandling där man under en period minskar mängden av vissa kolhydrater som kan vara svåra för tarmen att hantera. För en del med IBS kan det minska symtomen betydligt.

Men det är en ganska komplicerad kostbehandling och tanken är inte att man ska utesluta en stor mängd livsmedel permanent. Därför är det bra att göra det tillsammans med en dietist, så att man får hjälp både med vad man ska ta bort och hur livsmedel sedan kan återintroduceras.

Kan stress påverka IBS?

– Ja, stress och oro kan påverka symtomen. Tarmen och hjärnan kommunicerar hela tiden med varandra och hos personer med IBS kan den kommunikationen vara extra känslig. Återhämtning, mindre stress och en mer regelbunden vardag kan därför för vissa vara lika viktiga delar av behandlingen som vad man äter.

När bör man söka vård?

– Om man tror att man har IBS och inte tidigare har fått sina besvär bedömda tycker jag att man ska kontakta vårdcentralen. Det gäller särskilt om man får nya magsymtom efter 50 års ålder eller om avföringsvanorna förändras på ett sätt man inte känner igen.

Man ska också reagera på symtom som inte brukar höra till IBS, till exempel ofrivillig viktnedgång, sväljningssvårigheter, blod i avföringen eller minskad aptit.

Finns det symtom som man ska söka vård snabbare för?

– Ja. Blod eller svart avföring ska inte förklaras med IBS. Om man plötsligt får mycket ont i magen, kräks blod eller något som liknar kaffesump, eller får svart eller blodig avföring ska man söka vård skyndsamt.

Om man har mycket ont i magen och samtidigt blir yr, matt, svimmar eller känner sig mycket sjuk ska man ringa 112.

Vad är det viktigaste du vill skicka med till den som lever med IBS?

– Att IBS inte är farligt, men det betyder inte att besvären är oviktiga. För många påverkar de en stor del av vardagen och ens livskvalitet mycket.

Försök lära känna just din mage i stället för att följa långa listor över sådant alla med IBS sägs behöva undvika. Och ta hjälp av vården eller en dietist (kostexpert i sjukvården) om besvären är stora. Det finns flera saker att prova och behandlingen behöver ofta anpassas till just dina symtom.