Fakta om Crohns sjukdom – därför behövs den

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som kan påverka hela mag-tarmkanalen och ge symtom som magont, diarréer, trötthet och viktnedgång. Sjukdomen kan vara svår, ofta oförutsägbar och påverkar många delar av livet. För vissa fungerar dagens behandlingar bra, medan andra lever med återkommande skov och komplikationer. Därför behövs mer forskning – för tidigare diagnos, mer träffsäkra behandlingar och bättre livskvalitet.

Vad är Crohns sjukdom?

Crohns sjukdom tillhör gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar, som förkortas IBD (Inflammatory Bowel Disease). Vid Crohns uppstår en långvarig inflammation i mag-tarmkanalen som kan variera i intensitet över tid.

Till skillnad från ulcerös kolit, som främst påverkar tjocktarmen, kan Crohns sjukdom drabba olika delar av mag-tarmkanalen – från munnen till ändtarmen. Vanligast är dock att inflammationen sitter i sista delen av tunntarmen och/eller i tjocktarmen.

Inflammationen kan också gå djupare ner i tarmväggen, vilket kan leda till komplikationer över tid.

Vem drabbas?

Crohns sjukdom kan drabba människor i alla åldrar, men debuterar ofta i tonåren eller i unga vuxenår. Sjukdomen går inte att förebygga med enkla livsstilsförändringar, och den drabbar både kvinnor och män.

För många innebär Crohns sjukdom att man måste lära sig leva med en kronisk sjukdom under lång tid – med perioder av stabilitet och perioder av skov.

Vanliga symtom vid Crohns sjukdom

Symtomen varierar mycket mellan olika personer och beror bland annat på var inflammationen sitter och hur aktiv den är.

Vanliga symtom är:

diarréer (ibland med blod, men inte alltid)
buksmärta och magkramper
trötthet och orkeslöshet
feber vid inflammation
viktnedgång eller minskad aptit
illamående
näringsbrist och blodbrist

Crohns kan också ge symtom utanför tarmen, till exempel:

ledvärk eller inflammation i leder
hudbesvär
ögoninflammation
påverkan på lever och gallvägar

Sjukdomen kan ha stor påverkan på vardagen, med osäkerhet kring skov, behov av toalett i närheten och begränsningar i sociala situationer eller på jobbet.

Hur ställs diagnosen?

Crohns sjukdom diagnostiseras med en kombination av symtom, prover och undersökningar.

Ofta används:

blodprover och avföringsprover
endoskopiska undersökningar (t.ex. koloskopi)
röntgenundersökningar eller MR/CT
biopsier (vävnadsprover)

En viktig utmaning är att Crohns sjukdom kan utvecklas gradvis och symtomen kan vara diffusa i början. Det innebär att vissa går länge innan de får diagnos, vilket kan påverka sjukdomsutvecklingen och öka risken för komplikationer.

Vilka behandlingar finns i dag?

Crohns sjukdom går i dagsläget inte att bota, men behandlingen kan ofta minska inflammationen, lindra symtom och hjälpa fler att leva ett stabilt liv.

Behandlingen anpassas efter sjukdomens svårighetsgrad, var den sitter och hur individen svarar på behandling.

Vanliga behandlingsstrategier kan vara:

Antiinflammatoriska läkemedel

Vid mildare sjukdom eller vid skov kan vissa antiinflammatoriska läkemedel användas för att minska inflammation.

Kortison vid skov

Kortison kan ha snabb effekt vid inflammation, men används vanligtvis under begränsad tid på grund av biverkningar.

Immunmodulerande behandling

Vissa läkemedel påverkar immunförsvaret och kan bidra till att minska inflammationen på längre sikt.

Biologiska läkemedel och riktade terapier

Många med Crohns sjukdom behandlas idag med biologiska läkemedel eller andra mer riktade behandlingar. Dessa kan ge mycket god effekt, men fungerar inte för alla och kan tappa effekt över tid.

Kost, näring och stödbehandling

Näringsbrist är ett vanligt problem vid Crohns, särskilt när tunntarmen är påverkad. För en del är kost och nutrition en viktig del av behandlingsplanen.

Kirurgi

En del personer behöver kirurgi, exempelvis vid förträngningar (strikturer), fistlar eller svår inflammation. Kirurgi kan vara nödvändig och ibland förbättra livskvaliteten, men sjukdomen kan komma tillbaka även efter operation.

Forskningsläget – vad vet man och vad saknas?

Forskningen kring Crohns sjukdom har gjort stora framsteg under de senaste decennierna. Samtidigt återstår många viktiga frågor.

Forskning pågår bland annat inom:

orsaker och sjukdomsmekanismer: varför uppstår inflammationen?
genetiska faktorer: vilka riskgener finns och hur påverkar de sjukdomsbilden?
immunförsvarets roll: hur triggas och upprätthålls inflammationen?
tarmflora och mikrobiom: hur påverkar bakteriefloran sjukdomens aktivitet och behandling?
biomarkörer och tidig diagnostik: hur kan man upptäcka och följa sjukdomen bättre?
precisionsmedicin: vilken behandling passar vilken person – och varför?
förebyggande av komplikationer: hur minskar man risken för förträngningar, fistlar och kirurgi?
livskvalitet och långtidseffekter: hur påverkas individen över ett helt liv?

Ett viktigt fokus i modern forskning är att förstå att Crohns sjukdom inte är en sjukdom som ser likadan ut hos alla. Det finns olika undergrupper, olika riskprofiler och olika förlopp. Det gör behovet av individanpassad vård och behandling extra tydligt.

Därför behövs mer forskning om Crohns sjukdom

Crohns sjukdom innebär ofta ett livslångt behov av uppföljning, behandling och anpassning. För vissa handlar det om att “leva bra mellan skoven”. För andra innebär sjukdomen återkommande inflammation, vårdbesök, sjukhusinläggningar och ibland kirurgi.

Mer forskning behövs för att:

tidigare upptäcka sjukdomen och minska risken för komplikationer
förbättra behandlingen så att fler får stabil remission
förstå varför vissa behandlingar fungerar för vissa men inte andra
minska biverkningar och långsiktiga konsekvenser
förbättra livskvalitet, psykiskt välmående och vardagsfunktion

Målet är att fler ska kunna leva ett friskare liv – och att Crohns sjukdom på sikt ska kunna förebyggas och behandlas mer effektivt.

Så kan du bidra

Mag-Tarmfonden stödjer forskning om mag-, tarm- och leversjukdomar i Sverige. Genom att bidra hjälper du forskningen framåt – mot nya behandlingar, säkrare diagnostik och bättre liv för personer med Crohns sjukdom och andra kroniska tarmsjukdomar.

bli månadsgivare
ge en engångsgåva
ge en gåva i samband med högtid eller minne

Vanliga frågor om Crohns sjukdom

Är Crohns sjukdom samma sak som ulcerös kolit?
Nej. Båda ingår i IBD, men Crohns kan drabba hela mag-tarmkanalen och gå djupare i tarmväggen, medan ulcerös kolit främst påverkar tjocktarmen.

Är Crohns sjukdom ärftligt?
Det finns en genetisk komponent. Ärftlighet kan öka risken, men många som får Crohns sjukdom har ingen nära släkting med sjukdomen.

Kan Crohns sjukdom botas?
I dagsläget finns ingen bot, men många kan bli symtomfria under långa perioder med rätt behandling.

Måste man operera vid Crohns sjukdom?
Nej, inte alla. Men vissa kan behöva kirurgi vid komplikationer som förträngningar eller fistlar.

Kan man leva ett normalt liv med Crohns sjukdom?
Många kan leva ett aktivt liv med rätt behandling och uppföljning, men sjukdomen kan periodvis påverka vardagen starkt. Därför är forskning och utveckling av behandlingen så viktig.