Fakta om tarmfickor (divertiklar) – därför behövs den

Tarmfickor, även kallade divertiklar, är mycket vanliga – särskilt hos äldre. För många ger de inga symtom alls, men för andra kan de leda till smärta, inflammation och allvarliga komplikationer. Trots att tillståndet drabbar en stor del av befolkningen finns fortfarande stora kunskapsluckor kring varför vissa blir sjuka och andra inte. Därför är forskning om tarmfickor och divertikelsjukdom viktig.

Vad är tarmfickor (divertiklar)?

Tarmfickor är små utbuktningar i tjocktarmens vägg som uppstår när slemhinnan pressas ut genom försvagade partier i tarmmuskulaturen. Själva förekomsten av fickor kallas divertikulos. Om en eller flera tarmfickor blir inflammerade kallas tillståndet divertikulit, vilket är en mer allvarlig form som kan kräva medicinsk behandling.

Vem drabbas?

Tarmfickor är mycket vanliga och förekommer hos:

• en stor andel personer över 60 år
• både kvinnor och män

De flesta med divertiklar har inga symtom, men risken för komplikationer ökar med stigande ålder. Livsstilsfaktorer som kost, fysisk aktivitet och tarmfunktion kan också spela roll.

Vanliga symtom

Många personer med tarmfickor har inga besvär alls. När symtom förekommer kan de vara:

• återkommande buksmärta, ofta i nedre vänstra delen av magen
• uppblåsthet och förändrade avföringsvanor
• feber och allmän sjukdomskänsla vid inflammation
• illamående eller aptitlöshet

Vid divertikulit kan symtomen bli mer uttalade och ibland allvarliga.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen ställs ofta genom:

• datortomografi (CT) vid misstänkt divertikulit
• koloskopi (vanligen efter att en inflammation läkt)
• ibland andra bilddiagnostiska metoder

Eftersom symtomen kan likna andra mag-tarmsjukdomar är korrekt diagnostik viktig för rätt behandling.

Vilka behandlingar finns i dag?

Behandlingen beror på om divertiklarna orsakar symtom eller inte:

• symtomfri divertikulos kräver oftast ingen behandling
• lindrig divertikulit behandlas ofta med vila, kostanpassning och ibland läkemedel
• svårare fall kan kräva sjukhusvård och i vissa fall kirurgi

Råden kring kost och livsstil har förändrats över tid, och det finns fortfarande osäkerhet kring vad som bäst förebygger återfall.

Forskningsläget – vad vet man och vad saknas?

Forskningen har visat att tarmfickor är mycket vanliga, men man vet fortfarande inte exakt:

• varför vissa utvecklar inflammation medan andra förblir symtomfria
• vilken roll tarmflora och inflammation spelar
• hur kost, fibrer och livsstil påverkar sjukdomsförloppet
• vilka faktorer som ökar risken för återkommande divertikulit

Det finns också behov av mer kunskap kring långsiktiga behandlingsstrategier och förebyggande åtgärder.

Därför behövs mer forskning om tarmfickor

Eftersom så många människor lever med tarmfickor är även små förbättringar i kunskap och behandling av stor betydelse. Mer forskning behövs för att:

• bättre förstå varför inflammation uppstår
• minska risken för komplikationer
• utveckla tydligare och mer individanpassade behandlingsråd
• förbättra livskvaliteten för dem som drabbas av återkommande besvär

Så kan du bidra

Mag-Tarmfonden stödjer forskning om mag- och tarmsjukdomar. Genom att bidra till forskningen kan fler få rätt vård i rätt tid – och slippa onödigt lidande.

Genom att bli månadsgivare eller ge en gåva hjälper du till att:

• stärka forskningen
• öka kunskapen inom vården
• förbättra livet för personer med mag- och tarmsjukdomar