”Varje givare bidrar till nya framsteg”

Mag- och tarmsjukdomar påverkar hundratusentals svenskar. Bakom varje medicinskt framsteg finns gedigen forskning – och bakom forskningen finns vanliga människor som bidrar.

Mag-Tarmfonden är den enda fonden i Sverige som helt fokuserar på forskning om mag- och tarmsjukdomar. I styrelsen sitter Per Hedenström, överläkare på sektionen för Gastroenterologi och Hepatologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

Vilken typ av forskning stöttas av Mag-Tarmfonden?

– Ett aktuellt exempel rör koloskopi. Under de senaste åren har man i Sverige infört allmän screening för tjock- och ändtarmscancer. Det innebär att betydligt fler personer kallas för koloskopi-undersökning – och då blir det självklart viktigt att patienterna känner sig trygga och bekväma med att genomföra den. Ett forskningsprojekt som vi stöttar rör just hur patienter upplever sin koloskopi och i förlängningen hur vi i sjukvården kan göra upplevelsen så enkel och smärtfri som möjligt. Målet, utöver att förbättra patientupplevelsen, är att fler fall av tjocktarmscancer upptäcks i ett tidigt skede och att fler patienter därmed kan botas.

– Detta är förstås bara ett av många projekt som Mag-Tarmfonden stöttar. Vi försöker fånga hela fältet, från folksjukdomar som IBS till mer ovanliga diagnoser – det kan handla om Crohns sjukdom, ulcerös kolit, leversjukdomar, celiaki eller cancer i gallväg och bukspottkörtel. Sedan 2009 har vi totalt delat ut drygt 100 forskningsstipendier till forskare runtom i landet. 

Gör bidragen till Mag-Tarmfonden konkret skillnad?

– Absolut. När Mag-Tarmfonden stöttar ett projekt innebär det att forskare får resurser att  inkludera patienter i studier, testa nya behandlingsmetoder och utveckla bättre diagnostik. Vägen från gåva till patientnytta är faktiskt ganska kort; det är något jag är stolt över.

– Att stötta svensk forskning på mag- och tarmområdet kan också hjälpa till att synliggöra problem som är ovanligt frekventa här i Norden. Till exempel är celiaki, glutenintolerans, ungefär dubbelt så vanligt här som i Sydeuropa. Och den autoimmuna sjukdomen primär skleroserande kolangit, PSC, är uppemot tio gånger vanligare här.

– Till sist vill jag nämna att en del av anslagen ofta går till yngre forskare, som är i början på sin karriär och kanske ännu inte har de resurser som krävs för att genomföra sina spännande idéer och projekt. Däri finns också ett stort värde. 

Vilken utveckling på mag- och tarmområdet överlag tycker du är särskilt spännande?

– Här måste jag erkänna jäv eftersom jag själv forskar på området, men utvecklingen som har skett inom endoskopi de senaste 10–15 åren är fantastisk. I dag är en endoskopi inte bara en undersökningsmetod utan även en behandlingsmetod. Moderna endoskop kan till exempel användas för att ta bort mindre tumörer inifrån vilket innebär att patienterna slipper opereras med klassisk kirurgi, där man ofta måste öppna buken. Endoskopisk behandling istället för kirurgi innebär en stor förbättring för patienterna som slipper ärr och komplikationer efteråt. Dessutom är återhämtningen mycket snabbare och vårdtiden på sjukhus mycket kortare. 

Vad betyder månadsgivarna för Mag-Tarmfonden?

– De betyder oerhört mycket. Forskning kräver uthållighet. När vi har en stabil bas av återkommande givare kan vi planera långsiktigt. Det ger trygghet, både för oss och för forskarna. Och ytterst för patienterna. Att bli månadsgivare är ett sätt att vara med och driva den utvecklingen framåt. Så stort tack till alla som är med och bidrar till en viktig sak.

Text: Nanna Brickman