Ont i magen, diarré eller förstoppning – när ska man söka vård?

De flesta får ont i magen, diarré eller förstoppning ibland. Oftast går besvären över av sig själva, men ibland kan samma symtom vara tecken på något som behöver undersökas. Hur vet man när man kan avvakta och när det är dags att kontakta vården? Mag-Tarmfondens ordförande Lina Vigren guidar bland vanliga symtom och varningssignaler.

Magbesvär är väldigt vanliga. Hur ska man veta när man behöver söka vård?

– Det är förstås svårt att avgöra själv vad ett symtom beror på. Ont i magen eller förändrade toalettvanor kan ha många olika orsaker och är väldigt ofta ofarliga. Det man framför allt kan vara uppmärksam på är hur länge besvären har funnits, hur kraftiga de är och om något plötsligt har förändrats. Sedan finns det vissa varningssignaler som man inte ska ignorera.

Om vi börjar med diarré – när kan man avvakta?

– Tillfällig diarré är väldigt vanligt och kan till exempel bero på en infektion, förändrad kost, stress, läkemedel eller att man har varit ute och rest. I de flesta fall går den över av sig själv.

Det viktigaste under tiden är att få i sig vätska eftersom man förlorar både vätska och salter. Mindre portioner kan kännas lättare att äta än stora måltider. Alkohol, mycket fet mat och stora mängder kaffe kan också göra besvären värre hos vissa.

Om diarrén har kommit plötsligt och kan bero på en infektion är det också viktigt med god handhygien för att minska risken att smitta andra.

När blir diarré något som bör undersökas?

– Om diarrén fortsätter i flera veckor eller återkommer under längre perioder bör man kontakta vården. Detsamma gäller om man får diarré på nätterna eller om avföringsvanorna förändras på ett sätt man inte känner igen, särskilt efter 50 års ålder.

Blod i avföringen, hög feber, kraftig eller tilltagande buksmärta eller att man känner sig tydligt sjuk är andra skäl att söka vård. Man ska också vara uppmärksam på tecken på vätskebrist, som stark törst, yrsel eller att man kissar betydligt mindre än vanligt.

Och förstoppning – vad räknas egentligen som det?

– Hur ofta man behöver gå på toaletten varierar väldigt mycket mellan olika personer. Förstoppning handlar därför inte bara om antalet toalettbesök. Typiskt är att avföringen blir hård och svår att få ut. Man kan också få ont i magen, bli uppblåst eller känna att tarmen inte har tömts ordentligt. Färre än tre tarmtömningar i veckan tillsammans med hård och svårutdriven avföring talar för förstoppning.

Vad kan man själv göra?

– För många hjälper ganska enkla saker. Drick tillräckligt, ät regelbundet och försök få in mer rörelse i vardagen. Fiberrik mat som fullkorn, grönsaker, frukt och bär kan hjälpa. Men öka mängden fibrer gradvis. Om man plötsligt börjar äta mycket mer fibrer kan man få mer gaser och uppblåsthet. Det är också viktigt att dricka tillräckligt när fiberintaget ökar.

Det finns även receptfria läkemedel mot förstoppning, men vilket som passar beror bland annat på vilka besvär man har, andra sjukdomar och vilka läkemedel man använder.

När bör förstoppning undersökas?

– Om avföringsvanorna förändras utan någon tydlig förklaring bör man vara uppmärksam, framför allt om förändringen håller i sig. Blod i avföringen, ofrivillig viktnedgång, minskad aptit eller nytillkommen buksmärta är symtom som bör bedömas av vården. Om förstoppningen samtidigt ger kraftig buksmärta, kräkningar eller att man känner sig tydligt sjuk kan man behöva söka vård snabbare.

Ont i magen kan betyda nästan vad som helst. Finns det något man själv kan vara uppmärksam på?

– Ja, just buksmärta kan ha väldigt många orsaker. Det kan vara allt från gaser och förstoppning till maginfektion, IBS, gallbesvär, urinvägsbesvär eller inflammation någonstans i magen.

Försök lägga märke till mönstret. Kommer smärtan efter att du har ätit? Förändras den när du går på toaletten? Samvarierar den med stress, menstruation eller något läkemedel?

Om man har återkommande besvär kan det faktiskt vara väldigt värdefullt att under en period skriva ned när man får ont, vad man har ätit och hur magen fungerar. Det kan både hjälpa en själv att se mönster och ge bra information om man senare söker vård.

Finns det några varningssignaler man bör lystra till – oavsett vilket magbesvär man har?

– Ja. Blod i avföringen är en sådan signal, liksom ofrivillig viktnedgång. Nya och tydligt förändrade tarmvanor som håller i sig bör också bedömas, liksom besvär som regelbundet väcker en på natten. Detsamma gäller plötslig och mycket kraftig smärta, eller smärta som snabbt blir värre – särskilt tillsammans med feber, upprepade kräkningar eller en kraftigt uppspänd mage.

Om man har mycket ont och samtidigt blir yr, matt, svimmar eller känner sig mycket sjuk ska man söka akut vård.

Inget av det här betyder automatiskt att man har en allvarlig sjukdom. Men det är symtom som gör att man bör undersöka vad besvären beror på i stället för att utgå från att det bara är en känslig mage.

Vad vill du att man framför allt ska komma ihåg?

– Att magbesvär är vanliga och oftast har en ofarlig förklaring. Man behöver inte bli orolig varje gång magen beter sig annorlunda någon dag. Men man känner också sin egen kropp. Om något tydligt förändras, inte går över eller successivt blir värre ska man inte vänja sig vid besvären. Och vid kraftiga symtom eller tydliga varningssignaler ska man söka vård.